Var kommer idéerna ifrån och hur hittar du fler?
När jag var ny på skrivande och började försöka lära mig branschen fanns det ett forum där medlemmarna flitigt diskuterade allt mellan himmel och jord, stundtals även skrivandet. Där kunde det dyka upp uppmuntrande inlägg som att inget är nytt under solen, allt har redan skrivits både framlänges och baklänges. Och en hel del förespråkade att gräva där man står. Det kan tolkas (och menades troligtvis) bokstavligt som att man bara ska skriva om sådant man känner till och som berör ens eget liv. Det kan ju förstås tyckas lite tråkigt, särskilt om man ser på litteratur som en verklighetsflykt.
Eller om man tänker sig skriva något annat än diskbänksrealistisk fantasy om en servitris som drömmer om livet på scen men lever på minilön och ägnar arbetsdagarna åt att ta beställningar på mat som knappas fram i den tjuriga (men i grunden omtänksamma) molekylärmaskinen och servera de hastigt lunchande utomjordingarna.
Och med det sagt, är "gräv där du står", i en mer abstrakt mening, ett av de bästa råd som finns.
Sätt genast igång och gräv i dina egna upplevelser, tankar, minnen, känslor och drömmar!
Och när du har fångat dem kan du bryta sönder, vända och vrida på dem. Sedan sätter du ihop dem till något helt nytt. När du är färdig med alla fragment behöver det inte ens handla om dig längre.
Låt dig inte stoppas av inre tvivel i stil med "men jag kan inte föreställa mig hur det skulle vara att ..."
Jag läste en artikel om en kvinna som överlevt koncentrationsläger och intervjuaren kommenterade hennes berättelse med just "jag kan inte ens föreställa mig vad du gått igenom".
Kvinnan svarade enkelt att "det kan du visst: har du kanske inte någon gång varit riktigt hungrig, rädd eller frusen?"
Om du skriver dagbok kanske du redan har ett referensbibliotek färdigt att bläddra i. Om du inte skriver ner något regelbundet kan det i alla fall vara värt att skriva ner tankar och känslor som dyker upp i mer extraordinära situationer. Du behöver inte ha dem färdiganalyserade på en gång, det kan vara mer värdefullt att återfinna dem i sin råa ocensurerade form.
Det kan förstås ta emot att vara alltför självutlämnande, men om du plockar lite här och lite där går det att skapa något helt nytt och träffande genom att ta känslorna från när bästisen flyttade och blanda dem med att hamstern dog och dina föräldrar kom hem med en lillebror istället för en cykel.
Men för de flesta av oss behöver inspirationen också komma från fler håll än en själv. Hitta den i musk, en tavla, andras berättelser eller i ett tjuvlyssnat samtal. Hemligheten är helt enkelt att den stora Inspirationen finns där ute, någonstans, hela tiden. Kanske i formen av ett krokigt träd i parken, eller i en lång kedja av associationer.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar