Månadsbrev: oktober 2025

 

Arvegods som håller på att bli monterinredning. Dockvagnen hade mamma när hon var liten. Jag har alltid sett den som babyblå, men lite sandpapper visade att den någon gång måste ha varit vit. Docksängen snickrade mormors far ihop åt sin dotter en gång för ungefär hundra år sedan. Det är lite arbete kvar innan de är redo att följa med ut på vägarna, men det känns väldigt fint att få knyta in familjehistoria i min framtidsvision för Midnigh Ink.

Det händer inte så mycket på mina sociala medier just nu, men desto mer bakom kulisserna. Den 22 november är det BibbCon på biblioteket i Jönköping och det är årets sista event för min del, så det gäller att få allt klart i tid.

I början av månaden ägnades alla mina lediga stunder åt att stämpla upp ett par hundra papperspåsar med Midnight Ink-loggan. Även om bläcket var lite ojämt på ett gäng påsar (det gick att bättra på för hand) så råkade EN påse bli upp och ner. Men tillsammans med en liten ficklampa blev det en riktigt söt lykta att ha på mässbordet vid tillfälle.

Efter papperspåsarna var det dags att ta itu med tygkassarna. Höstfärgerna inspirerade mig till ett gäng löv- och bokrelaterade ordvitsar som gick att teckna med färgpennor för tyg. När jag väl kommit igång blev det några bonusmotiv av bara farten, men jag vågar inte riktigt snöa in mig på en grej innan jag har testat konceptet på några mässor och sett hur de tas emot.

I mitten av månaden åkte jag till Lund för att vara med på LunCon. Det blev en fantastisk helg med nästan vårkänslor i luften och många efterlängtade möten med författarvänner som jag träffar alldeles för sällan eller för korta stunder.

Tillbaka i vardagen var det dags att ta itu med skrivarbubblan som över sommaren har blivit mer av ett förråd. Tyvärr var det ett större projekt än jag hade räknat med, och plötsligt hade jag dragit på mig att rensa ut källaren för att få hyllplatser åt lager och monterinredning. Det arbetet är långt ifrån färdigt, men det känns bra att ha kommit igång eftersom det hängt över oss ända sedan vi flyttade in att vi har för mycket grejer i förhållande till hus.

Bonus från livet i allmänhet: Förra helgen var det fest och inbjudan öppnade för att komma utklädd. Oemotståndligt, så klart! Så pratade ihop mig med grannarna som också skulle dit och synkade att vi skulle vara spöken, eftersom jag hittat ett gäng lakan som ändå skulle slängas. Vi kom i samlad trupp till lokalen och upptäckte snart att vi "feltolkat" temat. Två andra gäster hade tolkat temat som oktoberfest. De andra var inte utklädda alls. Nåja, bjuder på den. Och vi hade alla skitroligt! :)

LunCon 10-12 oktober 2025

Årets nationella scifi och fantasykongress var LunCon på Lunds stadshall.

SweCon är det nationella konventet för fandom inom scifi, skräck och fantasy. Det är en plats att mötas och delta i samtal och program som på olika sätt berör böcker, filmer och allt annat vi nördar in oss på. SweCon syftar på att det är en samlingsplats i Sverige och att delar av programmet hålls på svenska, men det begränsar inte till svensk fandom eller bara svensktalandebesökare. Till skillnad från andra event är det ganska lite fokus på försäljning, vilket gör att även de som åker som författare hinner mingla och vara med på ett annat sätt än vad som är möjligt när det finns ett bord att passa. Varje år väljs nästa års arrangör och på så sätt flyttar eventet runt i landet, även om det finns några platser som har fått äran oftare än andra.

Det smygstartade med ett par föredrag i foajén redan på fredagen, och jag hade tur att hinna fram så jag fick lyssna på det mesta Patrik Centerwall hade att säga om böcker som utspelar sig i trakten. Efteråt flyttade kvällens program till Kino, men eftersom det var mycket helg kvar att orka med fick det räcka med en middag innan det var dags att hitta tillbaka till hotellrummet*. Vi blev ett glatt litet gäng som vallades runt bland vägarbeten och avspärrningar tills vi kom fram till Pistachio som serverade väldigt god persisk mat. Efter en stund känner Peter igen mig från en kongress i Göteborg för typ hundra år sedan och minns bland annat att vi gjorde sällskap till tåget på väg hem. Jättekul återseende! När det senare kom på tal att det kunde bli en gemensam sak av efterrätt på Crêperiet var det inte helt lätt att välja kudden över chokladsås, men den här gången vann föruftet. Efter att ha blivit mutat med en sväng förbi godishyllan på Willys på vägen tillbaka till hotellet ...

Lördag morgon blev det frukost i sällskap med Lupina Ojala. LunCon-programmet började med invigning klockan 10 och efter den såg jag bland annat fram emot ett panelsamtal om nordisk fandoms utveckling, likheter och skillnader med deltagare från Sverige, Finland, Danmark och Island. Det var tyvärr väldigt oklart var Norge gömde sig, men det var intressant att höra dem som var med. Eftersom det var så fint väder och ljummet i luften lockade utsidan och det fick bli en liten sväng turistande bort till domkyrkan och längs några trevliga gator. Men vi var inte borta länge, så före lunch hann det också bli ett panelsamtal om böcker som haft betydelse för att upptäcka garderoben och leta sig ut ur den. Eftersom det inte blivit någon crêpe kvällen innan släpade jag med mig kusin ut på Lunds gator och låtsades veta vart vi skulle. Väl framme var det så fullt att det hängde en lapp på dörren om att det inte var någon idé att gå in. Så vi gick vidare och snubblade in på ett indiskt ställe i närheten av stationen. Antingen är Lund mindre än det känns eller så finns det strategiskt utplacerade teleportrar. Tillbaka på Stadshallen letade jag upp Patrik och Lupina så vi fick prata ihop oss inför vår programpunkt Musiken i fantastiken. När vi kände oss klara fick det bli ett varv runt de gemensamma bokborden för att få en liten uppdatering på författare jag inte kände till sedan tidigare eller nya böcker av det vanliga gänget. Det blev en hel del nya span även om jag inte hade plats för så många i väskan. Sedan hittade jag den ena efter den andra att mingla med och plötsligt hade det mesta av dagen gått. Och det är liksom vad det hela handlar om; det blir som det blir. Näst sist i programmet var det i alla fall en rolig panel som svarade på alla möjliga och omöjliga frågor utifrån olika expertområden. När det blev dags för oss att ta plats på scen blev vi glatt överraskade att ha en så solid samling i publiken, trots att vi var sist ut och det samtidigt var omröstning om nästa års värdskap/fika med en av hedersgästerna. Men vi hade roligt och det kändes verkligen som att publiken var med på noterna. ;) Efteråt snappade vi upp att nästa års SweCon blir i Sickla, sista helgen i oktober. Trots att det ännu var tidig kväll letade sig fötterna snart nog tillbaka mot hotellet, även om magen såg till att ta vägen om falafelstället alldeles intill. Supernöjd med dagen somnade jag till Kunskapskanalen.

Söndag morgon blev det ett annat frukostbord i samma sällskap innan utcheck och intassande till panelen om älskade verk av hatade författare. Vad gör man om man älskar något men tar avstånd från dess skapare? Gör man något alls? Finns det liksom grader i helvetet? Intressanta och nyttiga frågeställningar och ett bra samtal. Efteråt behövde jag ladda lite solljus inför panelen om vampyrer men blev fikasugen och gick tillbaka till konventet lagom för att säga hejdå till Thomas Årnfelt och locka till mig sällskap av kusin. Vi höll ihop fram till och med vampyrerna men tappade bort varandra innan panelen om ekologisk ekonomi. Det var intressant, men upplägget var lite hackigare än de andra panelerna och jag kom på mig själv med att fundera minst lika mycket över det juridiska systemet för intergalaktisk migration. Nästa punkt jag spanat in på programmet var en kul panel om skolsystemet i andra världar. Det hade varit roligt att stanna en stund till och vara med på hela dagen, men eftersom det var delvis avstängda tågsträckor var det dags att tänka på hemresan. Och jag var ju tvungen att göra ett sista försök att få en crêpe och det visade sig ha varit väl värt att vänta på! Det fick visserligen bli en matigare variant än jag från början tänkt mig, men trevligt med ännu en anledning att återvända. (Deltagarna på LunCon hade bland annat möjlighet att besöka Historiska muséet till ett förmånligt pris, men det blev inte av just den här gången. Tur att det kommer fler helger.) Väl nere i plattformskatakomberna på stationen stötte jag ihop med vännerna från fredagsmiddagen och så fick jag återigen alla dessa år senare åter sällskap av Peter till tåget. Om så bara några meter.

*Först hitta fram till byggnaden ...! Sedan upptäcka att det inte gick att gå in genom dörren där det stod hotell utan man skulle gå in i baren. Därifrån visade personalen att det var ut genom en bakdörr, tvärs över en gränd, in i en port, upp för en liten trappaa och runt ett hörn, in i hissen och sedan raka vägen fram till dörren. Efter lördagens frukost visade det sig att det fanns en annan väg: in i baren, in i hörnet till hissen, upp en våning, gå igenom en korridor som så småningom ledde in i en annan byggnad, uppför en trappa och tada!

Ljungby BRAWL 20 september 2025

 

Lördagen 20 september öppnade Ljungby Nördkultur dörrarna till Ljungby BRAWL på Garvaren.

Precis som förra året var det främst fokus på spel i olika former, även om det i samma rum som serveringen också fanns ett gäng utställare. Förutom Tess och jag med våra böcker och andra roliga grejer var det några riktigt duktiga konstnärer som sålde sin konst som pins och klistermärken, spelförsäljare och de lokala spelföreningarna som berättade om sin verksamhet.

Från vår plats var det lite svårt att få överblick, eftersom de också använde flera av de mindre rummen så att besökare kunde komma och gå utan att passera oss, men det såg ut att vara rätt bra tillströmning av folk som gick runt i de olika rummen eller kom och satte sig för att spela brädspel vid fiket och det märktes att alla hade riktigt trevligt.

Vi fick tillfälle att mingla med de andra utställarna och några besökare vågade sig fram för att botanisera bland allt vi hade med oss. Det var mysigt att känna att det fanns gott om tid att prata med dem som ville stanna till lite längre, men på det hela taget var det inte lika stort intresse för försäljarna som det var förra året. Men med det sagt; det är ett mindre event och det var ungefär samma utställare som sist. Vid närmare eftertanke var det faktiskt större variation på utställarna förra året. Det är förstås synd, eftersom ett större och mer varierat utbud ofta lockar fler att komma fram och titta. Kanske spelar det roll att evenemanget flyttade från samma vecka i juni som Berättarfestivalen till slutet av september då vardagen kommit igång.

Tycker du om spel i alla former är det absolut värt att hålla utkik efter Ljungby BRAWL 2026!

Stort tack till SciFi World Malmö!

I fredags var det återigen dags att dra söderut och möta våren på SciFiWorld i Malmö. Det tog ett varv genom lokalerna i jakten på vår plats innan Tess och jag till slut hittade fram till bordet, i samma korridor som jag stått i under tidigare år, fast på motsatta sidan. Vi hade trevligt sällskap av bordsgrannarna Pia på Unicorn Design och Mats Eriksson som bland annat skrivit science fiction skräck.

Lördag morgon slog vi upp ögonen och unnade oss en ganska lugn start på dagen innan mässan slog upp portarna. Vi traskade runt i gångarna bland medutställare som själva var på rundgång och bland dem som skyndade sig att få allt klart innan besökarna som redan börjat köa utanför släpptes på.

Tillbaka vid bordet minglade vi med bordsgrannarna och Tess förutspådde dagens första bokförsäljning till före 11. Prick gick den första boken i väg. För Mats.

Helgen var på det hela taget en stor orgie i klistermärken, men det hann också bli ett gäng böcker som fick flytta hem till nya hyllor.

För egen del var det extra speciellt både att ha smygpremiär för nya novellen Bergtagen och att få sälja mina första minitavlor! (Jag hade trott att någon av spelmålningarna skulle försvinna först, så det var rätt awesome att det blev två av mina helt egna drakmålningar.)

När det blev lugnare i gångarna ökade aktiviteten bakom borden med fåniga dansmoves och prat om allt möjligt från tatueringar till tandpetare, och givetvis nuddade vi lite vid skrivande och mässerfarenheter.

Jag lyckades inte identifiera någon tydlig trend bland helgens cosplayers, men det är alltid lika häftigt att se sina favoriter från t ex Disney och Hazbin Hotel, som att bara imponeras av den tid och kreativitet som gå in i hantverket.

Men givetvis behövde vi sträcka på benen emellanåt och gå runt lite på egen hand också. Det blev trevliga möten med författare som Linda Andersson, Daniel Brandt och CN Persson och andra utställare som Modellixen, Rooth Design och Vanadis Atelier, och den egna packningen fylldes snabbt på med nya böcker och andra skatter.

Det blev också flera glada återseenden av vänner från när och fjärran som Tora Greve, Johanna och Alice.

Under söndagen gick adrenalinet upp rejält när jag hörde mig själv tacka ja till en intervju om fantasy och dess betydelse med Malmö Direkt 89,2.

Vi var riktigt nöjda med vår placering eftersom det under hela helgen var bra luft och inte för varmt, dessutom hade vi en bra tillströmning av besökare och fick njuta av alla fantastiska cosplayers som vimlade förbi. Med extra bonus att paraden passerade oss!

Söndag kväll tog vi oss ut ur Malmö (på första försöket!), men fastnade i Löddeköpinge där laddstationerna bestämde sig för att se hur nära vansinnets rand de kunde driva oss. Det hjälpte inte att ladda ner appar, sitta i telefonkö till kundtjänst och testa olika stolpar eller märken. När en app envisades med att tvinga mig att fylla i adressen gång på gång dök det upp en familjebil på stolpen intill. Jag frågade om de visste hur man skulle göra, men tyvärr inte. Familjefadern och jag blev stående med appjäveln medan den fortsatte fråga om adressen och mobilen åt upp sig själv. Med bara 1 % kvar var det lika bra att ge upp. Vi slog följe en liten bit eftersom han skulle hitta sin familj som kilat iväg på egen hand och jag skulle hitta två hål i väggen.

Någon annanstans i landet kastade sig två makar in i andra bilar för att komma till undsättning på olika sätt. När laddningen äntligen kom igång var den ene nästan framme och den andre fick vända hemåt. Framåt halv 10 lastade vi in Tess och hennes packning i deras bil och ungefär en halvtimme senare chansade jag på att det skulle gå att köra hemåt utan fler onödiga äventyr.

Bonuslycka!

Söndagspallen.

Korta stunder av uppiggande musik levererad av glad ghostbuster som också tipsade om HellCon.

Skratt och givande samtal med goda vänner över mat och ett par glas.

Bokidén som uppenbarade sig när laddpappan och jag skojade med varandra om att vi båda kunde ha varit seriemördare med just laddställen som våra jaktmarker. (Kanske blir deckarförfattare trots allt.)

Inför SciFiWorld på Slagthuset i Malmö

Det börjar dra ihop sig till nästa event och med det blir det smygrelease av Bergtagen!

Boken kom från tryckeriet i fredags och det känns som något slags rekord i framförhållning. I vanliga fall är vi så sent ute med beställningen att böckera dyker upp någon dag i förväg, på resedagen eller i värsta fall efter mässan. Jag har ärligt talat gått runt i ett "vad gör jag nu töcken" hela helgen, men jag har försökt att göra något vettigt av det också. Som att registrera boken för att bli tillgänglig i nätbokhandlarna. Det är inte riktigt klart ännu, men vilken dag som helst ...

Jag har också försökt fila lite på min säljspitch, men än så länge har jag inte riktigt fått till den. Det låter mer som "en slags kommentar på hur de skärpta reglerna för arbetskraftsinvandring påverkar famljerna och leder till ett skuggsamhälle, fast med troll". Vi får väl se vad jag faktiskt lyckas säga om den.

Men det börjar klia lite i mässnerverna och det ska bli grymt roligt att komma ut på nya äventyr och spännande att se hur boken tas emot!

Boklådor till bokbordet

 

Jag tog ledigt för att äntligen få ur mig hela första utkastet till Vedhjärta, men blev lite distraherad.

Onsdagen innebar däckskifte, så jag passade på att åka till bibblan för att göra lite research på rättegångar där folk hävdat sexuella förbindelser med Skogsrået och Näcken. Eftersom jag blev klar tidigare än väntat hann jag göra en tur till shoppingcentret. Hittade några lådor ...

Och lådor gör det lättare att bygga bokbord på höjden så att böckerna syns ordentligt. Men de var lite tråkiga när de bara var rent träfärgade och jag hade stora planer för den största lådan, så de två mindre behövde också få lite kärlek, uppmärksamhet och en rejäl omgång med färg och penslar.

Det skulle redan från början vara en drake som sprutade regnbågseld mot en natthimmel eftersom en del av mina berättelser har ett queerperspektiv, men det blev mer eld än jag tänkt mig eftersom jag slötittade igenom mitt Insta-flöde när jag fick se en seriestrip av den ständigt pricksäkra Sophie Labelle. Det som gjorde mig så asförbannad var inte "bara" att det finns föräldrar som är så ovilliga att älska sina barn  (alltså, jag menar; vad i helvete?! Skärp er!) utan att sådana föräldrar dessutom kan hitta sociala sammanhang där de känner sig bekväma nog att säga vad skit som helst om saken och förvänta sig att bemötas med förståelse och sympati. Jag vet att det är långt kvar innan världen är rättvis, men livet är jobbigt nog att vänja sig vid utan att dessutom vara fast med en familj som vill och gör en illa (bara för att de av en eller annan anledning anser att man är "fel").

Kommer snart: Rödluva

 

Rödluva vet att hon är en besvikelse för sina föräldrar, men de förstår inte hur det känns att inse att världen vore en bättre plats utan både tomtar och människor.

När Rödluva föds har hennes föräldrar längtat efter barn i åratal, men de upptäcker snart att hon inte är som andra tomtar och deras dröm förvandlas till något av en mardröm. Medan föräldrarna går till bondgården försvinner dottern ut i skogen.

Vem är det egentligen som har ögon stora nog att se en tomte liten som en bofink?

Jag hade egentligen aldrig tänkt skriva den här novellen.

Rödluva är en helt fristående berättelse, men den baseras på en kommentar systrar emellan i min roman Gårdstomtens döttrar; att den ena systern alltid önskat sig ett annat slut på sagan.

Jag kunde inte riktigt släppa funderingarna på hur den tomtesagan skulle ha slutat om den hade funnits. Vilken sensmoral passar med ett folk som till varje pris sätter plikt och arbete över individen?

Bevaka boken här!

Kommer snart: Bergtagen

Det känns som att Barbastella håller på att tyna bort. Hon älskar sina små, men hon är ensam med allt och livet har liksom gått i stå.

Enda sättet att hålla kontakten med hennes älskade är med hjälp av de förtrollade ljusen men de blir allt svårare att få tag i och hon har bara en stump kvar.

Kan det ändå vara nog för att i alla fall tända gnistan?

Den här novellen är inspirerad av Trollmors vaggvisa och den har tidigare getts ut genom ett samarbete  med ett gäng skribenter på skrivarsajten Kapitel1.se i antologin Vildsint Gryning (2013).

(Va?! Jag blev tvungen att dubbelkolla årtalet några gånger ... Otroligt vad tiden går!)

Under åren med Andra Världar gav vi inte ut fristående noveller och eftersom Bergtagen redan fanns publicerad i en antologi var det inte heller aktuellt att återanvända den i en av våra egna utgivningar. Men när jag sedan drog igång mitt eget förlag Midnight Ink gjorde jag en inventering av mina påbörjade projekt och tidigare utgivna berättelser för att bestämma vad jag skulle gå vidare med.

Först tvekade jag kring novellerna, men det är ett trevligt format och jag tyckte verkligen om den här historien. Genom att ge ut den på nytt i eget namn har jag också kunnat omarbeta berättelsen och ge den lite mer utrymme än i tidigare skepnad, vilket också ger den mer djup och känsla, och en helt ny twist.

Beställ boken här!

Vad är väl en nördmässa ...?

 

                           Tess och mitt lilla hörn på SciFiWorld på Elmia i Jönköping 15-16 mars 2025.

I helgen var det premiär för Sci Fi World på Elmia.

Mässan som sådan är väletablerad och dyker upp i olika städer flera gånger per år, men det var första gången i Jönköping. Det är alltid spännande när det händer något sådant här i mindre städer, och ännu roligare när det är gamla hemtrakter och ännu trevligare när det är på rimligt avstånd från de nya hemtrakterna.

Så jag önskar att jag kunde säga att jag älskade varje minut av det, men det vore faktiskt inte sant.

Del av utsikten från bordet. Vi hade bästa platsen för att se det jätteduktiga gänget från Ludo Sport!

För den som inte besökt mässan är Sci Fi World starkt förknippat med sina kändisgäster. Den här gången hade mässan visserligen otur med att Christopher Lambert och Adam Baldwin föll bort i sista stund, men kunde ändå stolstera med Samantha Fox, Rick Rossovich, Casper Van Dien, Fiona Dourif, Andrew Wincott och Ulf Brunnberg. För en peng kan den som önskar få en signatur eller ett foto tillsammans med sin favorit. Gästerna brukar också dyka upp på scen för att prata eller ta emot frågor från fansen.

Men för oss som brukar vara med är ett ännu viktigare inslag i mässans innersta kärna alla fantastiska cosplayare, och så klart nördparaden under ledning av allas våra Star Wars-favoriter i Swedish Garrison. Vi uppskattar er så oerhört mycket! Det är alltid lika spännande att se vilka karaktärer som "trendar", vilka som är nya och vilka som återkommer, och det är lika roligt att se sina favoriter gå omking som det är att upptäcka helt nya fandoms vi aldrig hört talas om tidigare. Ni sprider alla så mycket glädje och ni bjuder så på er själva, oavsett om det är storögda barn eller folks kameror som vill komma fram och hälsa. Mässan anordnar visserligen en cosplay-tävling, och det är riktigt häftiga dräkter som tar hem priset men för oss på golvet är ni alla vinnare. Tack för att ni finns! <3

Dessutom handlar den här mässan om häftiga saker vi sett på film. Det kan handla om allt möjligt från masker till bilar, men här gången var det en fullskalig X-wing som var stjärnan.

Sist men inte minst präglas mässan också av sitt utbud av fina, gulliga, roliga, magiska och häftiga varor. Utbudet varierar från gång till gång beroende på vilka utställare som anmäler sig; och det beror i sin tur på vilka som får reda på att mässan finns i tid och som tycker det är värt att ta sig dit. Den här gången blev det en utställarskara med riktigt stor bredd på sortimentet. Förutom olika sorters merch i form av muggar, tröjor, plastvapen, figurer och konstverk fanns det nördiga praliner, smycken, potions, läderarbeten, böcker (inte bara våra), spel, fjäderpennor, kryddor, gosedjur, möjlighet att tatuera sig och så mycket mer! (Jag åkte definitivt hem med betydligt fler skatter än jag tänkt mig!)

Det var överlag en väldigt skön stämning under helgen. Det gick liksom att gå omkring utan att det kändes som att säljare kastade sig över en, och det blev många trevliga och spontana samtal vid borden, i gångarna och lite överallt. Den här biten av mässan var med andra ord precis allt det både besökare och utställare kan önska sig!

Tråkigt nog var det inte så mycket besökare där under helgen, och de som dök upp lämnade mässan i (onödigt) god tid före stängning.

Det är förstås en chansning att ställa ut på en mässa. Det finns inga garantier för att man kommer att sälja tillräckligt mycket för att gå plus eller ens gå runt, och det är vi medvetna om. Det finns också andra värden än de ekonomiska i att träffa och prata med andra som delar intressen och/eller är intresserade av vad man erbjuder även om de inte är beredda att faktiskt köpa det (i alla fall inte just nu^^). Det är också ett åtagande att lägga en hel helg på en mässa för vi vet ju vilka tider som gäller när vi anmäler oss, men det är en extra stor risk att komma till ett nytt ställe. Arrangören kan ha haft svårt att nå ut till och locka in publiken. De som faktiskt är intresserade av att komma kan ha gjort andra planer sedan tidigare just den helgen. De som inte känner till vad det är kanske drar sig för att gå dit. Det spelar också roll för de potentiella besökarna som behöver betala inträde och som vill kunna göra inköp om det är långt till löning, vilket det så klart kan vara i mitten på månaden. Dessutom cirkulerar fortfarande ett gäng skadeglada virus och influensor som gärna ställer till det. I det här fallet kan det också ha haft betydelse att gästlistan ändrades i sista stund. Det är förstås svårt att dra slutsatser på bara ett försök, men det skulle ju också i värsta fall kunna vara så att det helt enkelt inte finns ett tillräckligt publikunderlag för att dra runt en sådan här mässa i det här upptagningsområdet.

Oavsett vad det beror på, blev det i alla fall en ovanligt seg helg där tiden helt enkelt fick fyllas ut bäst det gick. Det ledde visserligen till att vi fick umgås mer än vanligt, och jag säger inte annat än att det var jättetrevligt! Men helgen gav också ovanligt mycket tid till att ifrågasätta sina livsval, och dunka huvudet i den där varför gör vi ens det här-väggen. Det blev inte bättre av att det på söndag eftermiddag (förståeligt) nog var många som började packa ihop för tidigt eller att det (ett bra tag efter att vi för sista gången sett till någon kvarglömd besökare) gick ut ett extremt passivt aggressivt meddelande i högtalarna för att påminna om att mässan faktiskt inte stängde förrän klockan 18.

Jag är en stark förespråkare av att även en ensam besökare ska få uppleva mässan i sin helhet (oavsett om det krävs inträde eller inte), men är det folktomt och inga nytillskott i sikte vid entrédörrarna så kan det också vara snyggt att inse att det är läge att ge upp. I det läget kostar minuterna inte bara utebliven försäljning, utan också nedlagd tid som kunnat läggas på annat. Det var alltså inte konstigt att det kändes som en evighet mellan gångerna vi kollade klockan (som uppenbarligen ljög om att det bara gått 3 minuter sedan förra titten) och att det började smygpackas och muttras här och var.

Det var inte precis den skönaste känslan att bära med sig på vägen hem efter en bitvis toppenmässa men också på många sätt smärtsamt lång helg. Särskilt inte som vi ju vet att Sci Fi World brukar innebära ett riktigt lyckorus och ge en rejäl energikick. Det är därför jag ändå varmt vill rekommendera nästa omgång som blir i Malmö den 26-27 april 2025. Om du har tid och möjlighet: åk dit (som dig själv eller någon annan)! Det är en häftig upplevelse för alla som någon gång drömt om att släppa fri sin inre nörd.

Oväntade glädjeämnen:

Krama om, prata och skratta med vänner jag inte träffat på alldeles för länge.

Se Tess träffa sin dubbelgångare.

Höra att jag liknar Helena Bergström.

Varmt tack till CalCon!

CalCon är ett spelkonvent i Kalmar som varje år pågår från fredag till söndag vecka 8.

Lördagen 22 februari packade Tess och jag in oss i bilen och frågade GPSen om den kunde ta oss till Jenny Nyströmskolan i Kalmar. Det kunde den! Solen skingrade dimmorna för att kunna tjuvkika på oss ordentligt när vi utan att ha kört vilse en enda gång lyckades hitta en närliggande parkering med skyltar som typ kanske troligen betydde att det var fritt fram att ställa sig där några timmar. Vi letade oss sedan fram till fel entré och lyckades välja den långa vägen runt till rätt ingång, men det ska tydligen vara nyttigt med både motion och frisk luft. (Känsel i fingrarna kan vara överskattat, ingen vet.)

Till slut tog vi oss in i värmen och fick checka in för dagen. Med lite hjälp av trevliga Blåtröjor hade vi snart fått både konventmugg, arrangörslapp och en bra plats att stå på precis utanför aulan, längs "huvudleden" med utsikt mot matsalen där te aldrig sinade och spel pågick konstant, mitt emot ett trevligt solrum och alldeles intill dörren in mot kapprummet med toaletter.

Mitt emot oss fanns Aaren & Crescent Creationz som virkat allt från superfina drakar till påsar, och Pots Pyssel som hade med sig ursöta örhängen, magneter, nyckelringar och annat skoj, och som närmaste granne fick vi härliga Qarros skräpbotar. I korridoren utanför matsalen fanns också ett välsorterat Nördloppis som lockade och drog.

Men vi var tvungna att börja med att gå tillbaka till bilen för att hämta grejer och vi lyckades få med oss allt i en vända. Vi är inte helt säkra på hur det gick till, men vet bättre än att ifrågasätta naturlagarna när de för en gångs skull samarbetar.

Efter lite te, stuvande och donande lyckades vi få till bordet den här gången också, och snart nog hade vi lockat till oss de första skattsökarna. Det blev inte mycket tid för oss själva till att gå runt och titta men vi konstaterade att det var en härlig mix av butiker där det fanns väldigt mycket att titta på och vilja få med sig hem!

Spelkonvent brukar visserligen ha en skön vibe, men CalCon var ändå extra mysigt. Det var inte bara att det var ljusa och luftiga lokaler, att vi hade trevligt med de andra arrangörerna, pratade och skrattade med dem som kom fram till bordet och att Blåtröjor kom förbi och tittade till oss för att höra om allt gick bra. Det var liksom bara en genuint trevlig stämning bland precis alla vi mötte.

Tiden flög förbi och det blev plötsligt dags att packa ihop. Förbipasserande hjälpte oss genom att i sista stund befria oss från några böcker och prylar till.

Vi tackade för den här gången och precis som vi tog oss in på en vända lyckades vi också ta oss tillbaka till bilen på första rycket.

Ute på parkeringen möttes vi av den obehagliga överraskningen att det satt en p-bot i rutan, men efter några svordomar och en närmare titt konstaterade vi att det var fel plats, fel tid och fel regnr! Så någon rövhatt hade helt enkelt haft vänligheten att donera sin lapp till oss. (Hoppas en mygga bygger ett flergenerationsbo med myggföris i källaren inuti den personens öra.)

Vi slängde snabbt ut det smolket ur bägaren, och laddade om inför vår roadtrip. Så, vi väckte GPSen som snällt hjälpte oss att hitta rätt, både till macken i Nybro och till våran gata i stan. 

Ett riktigt stort och varmt tack till alla som gjorde CalCon! Det var verkligen fantastiskt att få vara en liten del i den här magiska helgen och vi kommer jättegärna tillbaka fler gånger!

Bonuslycka

En pratstund med ett nytt fan som köpt boken i förväg och nu fick den signerad!

En inblick i CalCons historia från en av dem som själv vuxit upp på konventet!

En oväntad komplimang för mitt leende!

Dröm stort!

Inte alltid, men för det mesta, tänder jag ett ljus när jag sätter mig ner för att skriva.

Det är lite symboliskt för att påminna mig själv om den där lågan som brinner inombords, för skrivandet, målandet och allt det där andra kreativa jag inte kan låta bli att dra igång. Den finns där nästan oavsett vad som händer i livet runt omkring eller hur jag mår, men visst fladdrar den mer eller mindra. Särskilt när det blir för mycket annat som drar i mig. Det måste få vara så.

Men jag har drömmar som helt enkelt inte vill ge vika.

Den största drömmen är att få bygga upp en mötesplats för svensk fantastik; hotell, restaurang, butiker, en park och anordna allt från bokmässor till maskeradbaler. Just nu ligger den drömmen under "saker jag skulle göra om jag vann på lotto".

Eftersom lotto av någon anledning gång på gång misslyckas med att dra rätt nummer, fast jag har gett dem facit, har jag en nedskalad dröm. Jag skulle verkligen vilja bygga upp och driva ett B&B&B, alltså ett Bok & Bädd & Bar-ställe. Kanske skulle jag välja att inreda det lite mer åt steampunk, för att tona ner fantastiken lite och inte skrämma bort alltför många möjliga gäster.

Tyvärr ligger det också lite väl långt utanför budgeten.

Jävla lotto ...

Så, jag har börjat fila på en ännu mer budgetvänlig dröm som faktiskt skulle kunna bli av: ett kulturhus!

Jag kan redan se tavlorna på väggarna och höra vernissagesorlet, se den röda mattan utrullad inför en bokrelease eller ett författarsamtal, känna värmen från datorn i knät vid en skrivträff och pirret i händerna efter applåderna för ett utsökt framfört teaterstycke.

Jag vet förstås inte om jag kommer att få glädjen att bjuda in till invigning och välkomna alla som på något sätt vill stötta någon av mina drömmar, stor eller liten. Men oavsett om det blir slott eller koja i slutänden hjälper drömmarna till att hålla liv i min inre glöd, och för mig är det stort nog, för det hjälper kalla och stela fingrar att knattra vidare på böcker som gärna får hitta ut i världen till läsare som knyter an till dem, men som kanske bara kommer stå i min egen bokhylla.

Lågan brinner ju lika starkt oavsett hur det går, och egentligen är väl alla drömmar lika stora.

Ut på litterär skattjakt!

                  Förlaget Andra Världars mässkarta från Bokmässan i Göteborg, 2019.

För den som vill läsa fantastik på svenska finns det en uppsjö av mindre förlag och egenutgivna författare att välja bland, och de flesta håller riktigt hög kvalitet.

Tyvärr finns det ingen karta att enkelt navigera efter och det är inte alltid helt lätt att hitta böckerna i bokhandlarna, varken i fysisk butik eller på nätet. Det förutsätter nästan att du vet vad du letar efter, och det gör man ju sällan när man vill hitta något nytt.

Men du hittar oss lätt på nätet genom att prenumera på nyhetsbrevet Aktuell svensk fantastik. Du kan också följa bloggar som den här, Håkans Hylla eller Lupina Ojala för att nämna några. På YouTube tar Fantasykanalen pulsen på både svenska och utländska verk. På Bluesky kan du följa #svenskabooksky där det visserligen är blandade genrer men rätt många fantastikförfattare i farten. På Facebook finns grupper som Fantastikkammaren, Författare & Bokbloggare eller Reklam för din bok, därifrån går det säkert att hitta ännu fler. På Instagram kan du t ex. söka på #svenskfantastik eller #fantastik för att leta dig vidare till intressanta författarskap.

Och våga gärna komma ut och träffa oss personligen! Du hittar ett trevligt författargäng i Fantastikgränden på Bokmässan i Göteborg. Ännu fler av oss åker runt på andra event, som exempelvis: ComicCon, SciFiWorld, Nördarnas julmarknad, LinCon och så klart diverse lokala bokmässor eller signeringar.